Linköping idag!

Åkte dit i morse och när vi var framme presenterade de Talvano för oss. Det är en holländsk valack på 7 år, tävlat 120 i Holland. Men han hade en dålig ryttare som inte brydde sig om markarbete så han var ganska grön på marken kan man säga. Han var 168 cm hög och var brun med vita tecken i ansiktet. Han var lite smal också. Men vid första anblicket var han jättesöt!!!
De sadlade honom o fixade så han var redo att visas upp. Under tiden stod han stilla och var bara cool. De sa att han var jättesnäll att hantera men när man rider så är han annorlunda, speciellt när han ska hoppa. Att hoppa var hans liv sa dem.
Tittade på när en tjej red honom, han såg jättestor och luftig ut, sen började de hoppa. Då kunde man märka att han var väldigt på, sög tag och ville hoppa. Hon hoppade honom ca 130 med lätthet, Talvano såg inte ut att anstränga sig för att komma över. Det var en häst med kapacitet. Sen fick jag sitta upp.
Han kändes väldigt stor, började jobba honom lite, jag var lite spänd och försäljaren sa åt mig att vara lättare i handen, då slappnade jag av och red ordentligt, började trava. Oj, vilket steg, det var stora kliv han tog!! Sen galopperade jag, han hade en härlig galopp som kändes annorlunda. Det var inte rund galopp han hade, fastän det såg så ut från marken. Men galoppen var som sagt härlig!
Han kändes lite stark och stel i sidorna, det berodde på att han var dåligt riden på marken, men med jobb på marken skulle han bli jättefin och han skulle bli bredare och muskulösare.
Började hoppa lite, då kände jag att han sög tag och ville hoppa. Det var en tuff häst jag satt på, ju starkare jag blev desto starkare blev han. Men jag fick lite vägledning av försäljaren (han tyckte om att rida hästen så han visste mkt om hur hästen skulle ridas). Sen var det lättare. Jag styrde lite dåligt, eftersom jag inte var van vid att Talvano var så STOR!! Dålig väg och jag bromsade för mkt - då bröt han sig ut. Men när jag red som han skulle ridas så hoppade han oavsett om det var en halv galoppsprång kvar. Han hoppade STORT. Jag hoppade 120 på honom och jag var jättenöjd med honom!!! Att vissa språng blev lite konstiga är mitt fel.
Talvano, trots att han är lika hög som Amadeus var mkt annorlunda att rida. Talvano var jättestor att rida och inte så smidig, som Amadeus är. Amadeus känns lite liten att rida tycker jag, Amadeus behöver också samlas rätt mkt för att hoppa. Talvano däremot behövde lite framåtfart. Så det blev lite fel, Amadeus stannar om det går för fort så därför bromsade jag för mycket. Men gud, Talvano var helt underbar, trots små missöden. Med markarbete kommer han att bli muskulösare och mycket smidigare. Och ännu vackrare att se på :) Så han är mitt förstahandsval än så länge, priset var perfekt också. Jag är så himla förtjust i honom :)

De ville att jag skulle provrida det 5 åriga stoet, jag tänkte först att hon var för ung. Men mamma sa åt mig att ändå rida. De sa att hon var lite mindre och var en "flickhäst", som skulle passa mig mycket bättre eftersom Talvano var storriden. Ronja hette stoet, hon var 165 cm hög och var brun. Hon såg jättesöt ut, såg ut att vara mindre än 165 vilket inte var så.
De visade upp henne och tjejen som också red Talvano hoppade Ronja 120 och det såg lätt ut. När jag satte upp henne blev jag förälskad DIREKT. Hon kändes perfekt, lättare att rida och smidigare. Hon taxerade väldigt bra för att vara så ung, vi hoppade ALLT, även om vi kom lite fel (även mitt fel), vi hoppade 1 m hela banan. Hon var lättriden tyckte jag och att hon gillar att hoppa märktes helt klart! Men tyvärr så var hon inte klar för 120 än och med tanke på åldern skulle hon inte passa till utbildningen (än). Jag tyckte jättemycket om Ronja, men henne fick jag undvika att tänka på. Hon kommer att gå till en annan bra ryttare.
Min tröst är att försäljaren sa att Talvano helt utan tvekan hade kapacitet för 150-160 klasser eftersom han hoppar så stort trots han inte är oskolad och det bara var att tuta och köra, så om vi köper honom så kommer vi tävla 1 m och 110, sen snabbt avancera till 120-130. Ronja hade med säkerhet kapacitet för 130-140 klasser men de kunde inte säga om hon skulle kunna gå högre.

Ronja ska jag alltid minnas. Talvano ska jag hoppas på att bli godkänd av Strömsholm. Men än är det inte färdigt.
Vi åkte till en annan gård i Linköping men red inte fler hästar. Försäljaren där hade hästar och han ville absolut sälja ett sto som tävlade 140 men är på bete nu pga tidsbrist. Vi är lite tveksamma trots han kom med ett mkt bra erbjudande. Vi ska fundera på det, frågan är om Strömsholm kan acceptera att hästen tar tid på sig att komma igång, det skulle ta ett par månader innan den kunde tävla som vanligt.
Så den hästen ska vi inte hoppas för mkt på.

Nu hoppas jag på Talvano :) Synd att han är en valack, vi skojade om att göra könsbyte så att vi fick ett sto ifall nåt hände.

Dock är det en häst kvar, det är ett 9 årigt sto i Sundsvall som jag ska provrida, hon är tävlad 130 med placeringar. Hon verkar vara jättebra, men av nån anledning är det Talvano som jag har i mina tankar. <3 Kanske för han är ung och har mååååånga år att tävla och kanske för han är den som passar mig jättebra? Sen så är det ju ett så bra pris... Men om stoet  i Sundvall fångar mitt hjärta får vi se, det känns viktigare att hästen har kapacitet för de höga klasserna, som Talvano. Dock är stoet dyrare än Talvano vilket är förståeligt med tanke på Talvanos grundutbildning (bortsett från själva hoppningen) Men Talvano kommer ju att bli JÄTTEFIN med lite arbete! Det kan jag vara säker på.

Min dag idag har varit spännande :)¨
Förresten, vi tog hem ca 200 kg hö igår så höproblemet var löst!! :D

ATG klinik i Stav

Ja, dit var vi idag. Var där i cirka 5 timmar, pust.
Började med att kolla igenom Amadeus, såg bra ut tills longeringen och böjproven, veterinären såg nåt i höger fram men inte nåt bak. Men på böjprovet reagerade han i höger bak också.
Hon undrade ifall vi skulle köra på en hältutredning vilket vi gjorde när vi ändå var där och inte hade annat planerat för dagen ;)
De började med att klippa bort lite hår, jag fick varna dem och berätta om den lilla (stora?) incidenten i julas, så hon gav lugnande, två veterinärassistenter var närvarande, en av dem höll i bremsen, den andra höll i skinnet på A så han inte skulle komma på en tanke att lyfta det högra bakbenet, Amadeus var jätte (läs JÄTTE) snäll! Och lite drogad förstås!
Vet. bedövade hasleden och de små glidlederna i hasen, samt en nerv i frambenet. Väntade en bra stund, sen gick vi o longerade, såg bättre ut men frambenet såg inte 100% ut. Böjprovet gick bra, reagerade mindre i bak. Sen fick vi bedöva ytterligare kotleden h.f och han gick mkt bättre, alltså var det något både höger bak och fram!!
Fick vänta igen, sen gick vi in till röntgen. Jag fick ett sånt där snyggt blå magnetsförkläde och Amadeus var JÄTTEsnäll därinne!! Fast det var lite obehagligt när röntgenmaskinen var bakom honom.
Efter det fick vi vänta igen (självklart, alla dessa väntetider!) men sen gick vi och kollade på bilderna, såg mini pålagringar som verkade inte betyda nåt  och det såg bra ut.
De beslutade för att behandla honom med kortison för att se hur han reagerar på den. Fick spruta i höger fram hovled, kotled och höger hasled och de små glidlederna.
Så nu har min lille guldklimp hamnat i boxen och ska stanna där i 2 dagar, sen får han gå ut i sjukhage där han inte får springa runt som en vildhäst. Och så får han lite butta morgon och kväll.

Men det var skönt att vi upptäckte det i tid, de flesta hästar brukar vara mer halta än vad Amadeus var, han var halt bara efter böjprovet.
Men nu blir Amadeus ledsen, o jag blir också ledsen för hans skull :(


Trots den tråkiga nyheten går jag runt med ett flin klistrat i fejset. Vi ska nämligen åka o köpa häst, så nu ska jag väl leta hästar!! Så himla spännande!!

Klumpen i magen och slemmet i halsen är borta!!!
Jag skiner som solen gör!

RSS 2.0