pia

Tävling idag i Södertörn.
Gick upp kl 5, kom till stallet o fixade småsaker och lastade, gick smärtfritt.
Somnade i bilen på vägen.
Framme - fixa o gå bana (hade startnr 4). Sen hoppade jag fram, kändes bra. Sen var jag inne på banan och red. Tänkte framåt hela tiden. Skuttade runt rätt så enkelt. Kom 2a :D :D :D och blev vår första prisutdelning och det var skoj!!!

Sen red jag 1 m, banbyggaren är lite retarded tror jag, eftersom han byggde så att man knappt kunde galoppera igång innan hinder 1, och startlinjen satt jävligt dumt också. Blev lite putt, eftersom det resulterade i att Liostra hoppade ett livlöst språng över hinder 1 och rev, men hon tände till mot hinder 2, hoppade alla andra hinder problemfritt, hon ställde verkligen upp!!!

Jag är jävligt nöjd överlag. Min tränare här hade sagt att Södertörn var dålig, eftersom underlaget var dåligt, vilket var sant, och att det var mkt titthinder, vilket var delvis sant (Liostra är lite tittig av sig). Men vi kom över, Liostra fegade lite och jag smackade på o tryckte till, så hoppade hon :) Var inte svårt, jag var mest orolig för muren men var inga problem, det var visst ett annat hinder :P 

Träffade även på min tränare jag hade i somras, hon pratade nåt om jobb så jag skulle ringa/smsa henne nästa vecka o höra med henne :D Sen så fick jag hjälp av henne också, kändes skönt att ha någon som stöttade mig. Kändes tryggt. :) Var så glad att jag träffade henne :) Och hon sa "Jävlar vad hon hoppar!" om Liostra, och det tar jag som ett komplimang ;)

Pappa var även på plats, med frun o barnet, så jag fick med bilder o filmer :D



Nu ska jag städa, diska o duscha. Sen väntar jag ett besök ;)
Så fort han kommit ska jag lägga mig i sängen o sova, för jag är så jävla trött.

Bloggen har krånglat under hela helgen men den verkar fungera nu så jag ska göra kort resumé.


I helgen har jag varit i Stockholm en snabbis, träffat en kompis jag inte sett sedan mellanstadiet och jag passade på att pierca mig, blev en conch-piercing, hur snyggt som helst :) Sen tog vi en goooood öl. (nu blev jag sugen på öl bara för det) Kom hem vid tolvtiden i fredags, sov och sen när jag gick upp åkte jag med mamma hit till Strömsholm igen, jag red, förberedde Liostra för tävling m.m.
I söndags började dagen med att jag hulkade över toaletten en stund, mådde bara så jävla illa, vet inte varför. Men sen mådde jag bättre så åkte vi till stallet o fixade det sista innan vi åkte på tävling. Lastningen tog 6 minuter, var inte lika enkel som senast men med linor gick hon på snabbt.
På tävlingsplatsen träffade jag 2 döva bekanter, pratade med dem o så. Red 90 cm, felfritt, fick rosett. Sen 1 m började jag slarva. Det kändes iallafall som det var mitt fel när jag fick till 2 stopp. Men Liostra hoppade fint och var jättetrevlig att rida. Jag fegred nog ganska mkt men nästa gång ska jag rida djärvt. Slutade med 18 fel, bara för jag tog tid på mig att ta mig samman så att jag inte skulle bli så arg, för det var mitt fel att vi stannade. Men jag var nöjd med dagen, Liostra kändes lugn och fräsch. Hoppade fint! Rosett med hem dessutom! :)

Tränade igår, gick skitbra, hon hoppade som en kanonkula, jag klamrade mig kvar i sprången, gud vad hon hoppar nuförtiden! Men hon började krångla en gång, men tränarn sa att det var hennes fel att hon stannade, hon var ful så jag skulle bli arg. Var den enda gången som krånglade. Sen var det distansen som krånglade, mitt dåliga öga för distans.
Sen när jag och tränaren pratade kom vi fram till att Liostra hoppar mkt bättre om jag rider djärvt och hon sa åt mig att rida hellre rida för vilt än för kontrollerande, jaha, då är det bara att bli en ponnyryttare på en stor häst :P Mindre risk att hon stannar om jag rider djärvt. Den gången hon krånglade var vi långt ifrån hindret så det var inte direkt stopp på plats kan man säga.
Känner mig bara bättre o bättre ju mer jag tränar. Tävlar på lördag, 90 cm och 1 m blir det då också, förhoppningsvis rider jag bättre än i söndags och djärvt.
Jag vet att jag har en svår häst, och jag måste helt enkelt rida bättre.

Måste peppa mig själv, fan jag vet ju att jag kan! Måste bebehålla koncentrationen men eftersom mamma och jag misstänker att jag har nån slags ADHD så har jag koncentrationssvårigheter och tankarna bara skenar iväg på annat. Öva på koncentrationen helt enkelt. "Låga händer, rid framåt, titta på nästa hinder" är ungefär allt jag behöver göra.

Jaha, nu kommer jag inte på nåt kul o skriva så... Ni får ha det bra!

Seriöst. Tillbringade halva dagen i sängen, sen gick jag upp o åt gooooooda äggmackor.
Satt vid datorn o segade men sen fick jag tummen ur och åkte ut till Liostra. Var där i ett bra tag.
Joggade i låg form på galoppbannan, hon kom loss ordentligt av sig själv kändes det som. Skönt.

Kom hem, skulle byta om. Fick panik, inga byxor passade!! DAGENS I-LANDSPROBLEM!!!!
Men hittade till slut ett par byxor som kom förbi min gigantiska rumpa.

Hade små tankar om att banta men även tankarna var bara ironiska, så det är inte bantning som väntar mig runt hörnet. Åkte med Petra till Västerås efter att jag hittar byxorna som ville bära min röv.

Väl där kollade vi på nya byxor, jag var tvungen, har bara två par byxor som sitter någorlunda bra.
Storlekarna var inte svenska om man kan säga så, jag brukar ha 36 i vanliga fall men nu visade siffror på ofantligt låga siffror, som 26-29.
Jag och Petra diskuterade vad vi skulle ha för storlek, vi tog några provbyxor. Till slut kom vi fram till att jag hade två storlekar större än jag trodde mig ha.. Snacka om att jag är större än jag trodde. Benen är inga problem, men däremot rumpan och höften *suck* En stl satt rätt tajt, jag vågade inte ta den ifall den skulle krympa lite för mkt, samt jag tyckte min rumpa såg platt och tråkig ut i den. Så storleken större satt mkt bättre, känns som jag får plats med rumpan och den blir inte sådär tråkigt platt :P Herregud, nu hoppas jag att jag har byxor så jag klarar mig :P

Sen var vi inne på Twilfit, prydliga Petra vågade inte säga till personalen där att jag ville prova ut bh. Haha så jag fick ta ett snack med hon i kassan själv.
Visste ni att ca 9 av 10 kvinnor har fel stl på sina bh? Jag hade sagt till Petra att jag vill ha lite större bröst, typ C-kupa, jag har B på alla mina bh. Alla sitter inte bra PÅ NÅT SÄTT.
Petra agerade skrivtolk :P Arbetaren i butiken sa att hon skulle ge mig bh som hon tror skulle sitta bra, i handen fick jag en C kupa! Jag bara såg så här: STORA ÖGON. Jag sa till Petra att de är för stora. Men nej, de satt PERFEKT. Bättre än mina mindre bh.
Nu kan jag inte tjata om att jag vill ha C kupa, för jag HAR det uppenbarligen. Sen ska vi också kunna snacka om D-kupa, provade en bh i D kupa, den satt bra den också!! Haha jag ska nog sluta säga att mina tuttar är små. Jag drar C och D beroende på vilken bh typ, fan va stor jag känner mig nu.. Haha

Oj vilket tuttsnack. Nu ska vi komma till att vi åt på donken, jag beställde 3 cheeseburgare, stor pommes och mellan cola. Vad fick jag? 4 cheeseburgare!! Petra fick den fjärde.. Haha miss där, trodde hon i kassan verkligen att jag skulle äta ALLA 4 cheeseburgare :-O :-O :-O Men fy fan vad vi satt och garvade på donken, eller ja det var mest jag som hade jätteroligt åt antalet cheeseburgare. Det klockrena är att Petra sa "Du måste lita på mig, jag kan ju beställa vad som helst åt dig" när hon skulle prata åt mig... Sen sa hon "Visst sa jag 3 cheeseburgare?" Haha.
Efter donken - ICA maxi.
Jag köpte chips, lösgodis, Ben&Jerry glass. Och lite hårborttagningsgrejer.

Jösses, jag o Petra kom hem till mig o proppade i oss massa. Vi jämförde våra magar, Petras var störst.. Haha. Hon sa nåt som gjorde mig jätteglad, hon sa att hon tycker det är skitbra med mig för hon känner sig då inte besvärad för att hon moffar i sig massa skit och att jag inte är nån typ som säger "kan vi ta något nyttigare än chips?".

Jag förstår inte vad jag håller på med, början av kvällen: Bantning och slutar med att vi proppar i oss massa gott. Jag tror inte att bantning är nåt för mig. Inte än :D

Ha det bra!
Sovdags för mig.
Natti.

PS. Satan i gatan vad illa och slarvigt jag skriver! Jag är verkligen trött... Haha, har fått ändra texten minst 3 ggr. Orkar inte ändra, hoppas att det blev läsbart och att det går att förstå nåt iaf..

Och jag blir galen på mig själv.
Skitsamma


Idag ska jag rida, sen åka in till Västerås med Petra o ha en tjejkväll :D


Ja. Allt jag hade o säga.

Hejdå :P

Ehm, minns inte när jag uppdaterade sist. Nåja, är väl skitsamma? :)
Är trött, men snarare övertrött just nu. Mitt huvud ekar av tomhet och ändå sitter jag med en spirande lust att blogga. Skriva om något. Men vad?

Kan ju iofs skriva om min helg, lite kort men det kan ju alltid hända att det blir off topic, men det struntar jag i :)
Jag har haft mamma här sen igår, vi har hunnit göra lite saker. Mamma var sur och grinig för hon hade huvudvärk, eller det heter migrän. Jag vet hur mysigt migrän brukar vara, men ändå lyckades jag driva henne till vansinne. Hon blev lite trött på mitt prat. Jag vet ju att jag pratar så mycket, mamma tycks aldrig orka med det men hon måste ju ha en liten förståelse i det för vi träffas ju inte så ofta. Men iallafall, fick med min ridning på film och på kvällen tittade vi på Världens skojigaste djur.
Nu blev det allvarligt, jag såg en filmsekvens med en katt hängandes på en bräda, med benen åt alla håll och den vred sig hit och dit. Jag hade druckit Coca-Cola och tänkte katten som våran katt hemma. Herregud jag trodde att Coca-Colan skulle spruta över hela vardagsbordet. Jag såg på mamma som också skrattade och när mamma hörde hur fel det blev i halsen på mig så skrattade vi så att tårarna nästan sprutade. Jag lyckades svälja colan och fick hosta i en evighet innan jag återhämtade mig. Fick förklara för henne varför det var SÅ roligt med den där katten, så fortsatte vi skratta.

Idag hade vi (hon) hittat en ny sak att skratta åt. Vi var på Willys och handlade, när vi ställde oss i kassakön pratade vi som vanligt och sen när jag hade betalt så fick jag pusha på mamma att hjälpa mig att packa ner mina matvaror. Kunden efter oss hade köpt MASSA bananer, jag menar verkligen MASSA! Det var bananer i påse och det var säkert 10 påsar. Mamma såg på mig och sa "Kolla någon som älskar bananer" och höll sig för skratt. Jag försökte vara lite hyfsad och sa åt henne att lägga av. Hon stod o brast i skratt. Jag försökte hålla mig och flinade. Men när vi gick brast vi både i skratt, folk måste ha trott att vi var galna på något sätt. Jag försökte föreslå att kvinnan kanske jobbade på apavdelning i Tuna Zoo Park. Men hon var inte riktigt övertygad, bara för hon tycker att det är så roligt att tänka på henne som "Kvinnan som älskar bananer".
Annars har vi hunnit lasta Liostra och åkt lite med henne, hon gick in i transporten själv, utan hjälp av linor, jag hade en hink med godis o mat som fungerade jättebra som lockbete. Men urlastningen blev komplicerad, tyvärr. Hon SLÄNGER ut sig, ingen trevlig syn. Men ingen kom till skada iallafall.
Hoppas det går lika bra att lasta henne på söndag när jag ska ner o tävla. Men det är urlastningen som kan bli obehaglig tycker jag, men så länge jag har longerlina i handen så får det duga, är ju bara att ge mer lina om hon behöver det.

Har hunnit sitta o anmäla mig till tävlingar, 4 tävlingar hittills. Hoppas på att planen hålls, då ska det kännas bra.

Ikväll var Petra hos mig, vi kollade lite tv o pratade. Hon var så trött att hon nästan somnade, haha hon har det inte lika gott ställt som mig. Jag har ju lov den här veckan och får sova så mkt jag vill! Inte alls illa :)

Jag har börjat drömma konstiga saker, känns som det är fel på mig. Men jag försöker bara tänka att det inte är nåt fel på mig. Jag är nog bara förvirrad och min hjärna försöker bara reda upp det men det går ju inte om den ska hålla på sådär när jag drömmer!!!

Ska ge er nåt som får er att ligga sömnlös.
Hjärnan består mestadels av fett och vatten, den kan tänka. Om man blandar fett (förstås den rätta sortens fett) och vatten. Kommer röran att kunna tänka?
För mig är svaret både ja och nej :P

God natt

Börjar med att uppdatera veckan.. I tisdags hoppade vi serie (studs) Började dåligt. Of course - mitt fel. Men slutade asbra. Nöjd.
Onsdag: Nada lektion, trimmade, var asrolig att rida :)  Gjorde halv galoppiruett, galoppombyte, skänkelvikning i galopp och så dansade jag lite med hennes bakdel. Ja det var rena cirkus men fy fan vad roligt det var. Liostra var asfin också :)
I torsdags hoppade vi bana, jag hoppade 1 m gick helt ok, allt var mitt fel :P
Jag glömde: Forma henne ordentligt, red lite av och på, missbedömde avstånden, red i undertempo och så var jag feg. Ja just det, höll på att glömma att jag hade händerna för högt. Fan. 
Resultat: 8 fel - 1 rivning pga undertempo, 1 vägran pga jag åkte häst. Yippi tur att jag inte ska tävla i helgen, blev bortlottad :P Känner mig ganska lättad för det :)
Men nu när jag analyserat och dessutom fått min ridning på film så inser jag att jag inte ska rida Liostra så kort och lugnt som jag vill, nu jävlar nu blire lite fart :) Blir nog jättebra sen när jag börjat rida framåt! Ska försöka ta privatlektion nästa vecka, vill ju träna en dag innan jag åker o tävlar. Om jag nu inte blir bortlottad IGEN förstås!
Liostra har varit jättefin, och stått ut med mina underbara ryttarfel, vad mer kan man begära av henne!? Jag är jättenöjd med henne. Mig själv är det bara att jobba vidare på. Som vanligt :)
Haft också Petra hos mig ett par kvällar, var najs :) godis, chips och läsk/saft. Inte alls illa!


Eh, ja.. Var nog det enda intressanta jag hade att förmedla till er läsare. Om det är roligt eller inte vet jag inte :P
Glad är jag iallafall, trots att jag och Liostra inte var felfria och att jag känner något konstigt nu :)
Känns som man verkligen är på väg till toppen, man vet vad som krävs av sig själv i ridningen. Men jag vet inte alls den andra saken, hur det kommer bli. Men jag tror att det KAN gå bra :)

Puss på er alla!

Ska bara sammanfatta min helg kort.
Hade besök av en underbar kille som jag aldrig träffat innan. Och helgen blev underbar också :)

Gick upp vid 12 tiden idag, skiter i provet jag skulle haft, eftersom jag inte orkar åka till KZ bara för o skriva ett prov och sen åka hem igen. Onödigt. Har med andra ord inga lektioner. Äh jag tar provet nån annan dag. :)
Jag börjar vela om jag ska tävla nu i helgen. Får ta ett snack med mamma, det beror på att tävlingen nästa helg ligger så jäkla långt bort så vi kanske skippar den men tävlar nu i helgen. Spara bensinpengar och allt sånt skräp.

Liostra har ju varit jättefin i överlag så..


Ja, vad mer ska man skriva nu? Ingen aning.

Ha en bra dag för det tänker jag ha :)

Ja, började med att man slängde in de sista tvätten kl 7 imorse, väntade på att tvätten skulle bli klar så att man kunde torka dem, när de var i torken somnade jag om och sov till halv elva. Inte alls dåligt, inte alls :)
Lektionen man skulle haft under förmiddagen var av någon anledning inställd och därför hade jag tid att mögla lite i sängen, riktigt skönt!!!

Sen hade man lunchstalltjänst, rätt soft o sen laddade man upp lite inför träningen.
När jag väl tränade hade jag ställt in mig på att inte låta Liostra utnyttja mina svagheter och därför skulle jag vara lite djärv. Det funkade, hindrens höjd bemärkte mig inte, jag bara red och hoppade. Från att ha alltid stannat på NÅT hinder så var det noll stopp idag. Så jävla stolt över mig själv. Vi hoppade en serie som var lätt att rida åt ett håll men svår åt det andra hållet, jag som redan har dåligt öga för distans lyckades krångla till det lite men Liostra hoppade väldigt snällt trots att vi var för nära eller för långt ifrån hindret. Hon ställde upp för mig. Det gör mig euforisk :) Hon är verkligen ingen dum häst, hon ställer upp bara ryttaren också visar att hon ska hoppa. Tvekar jag utnyttjar hon det, hon är verkligen inte dum, inte alls. Jag är så glad också att min tränare sa några kloka ord förra veckan, som gjorde att jag hajade till och förstod hur jag skulle rida. Argh jag är bara så jävla glad, och så jävla nöjd idag :D

Kvällen blir dock mindre rolig :( Ska ta o plugga lite kostråd och terrorism, ska nämligen ha prov imorgon. *suck*
Har läst lite kostråd igår kväll och det var verkligen värt det, det jag lärt mig och minns bäst är att en idrottare behöver inte ha nåt problem med fettintag alls, men det är bra att välja det bättre fettet, alltså betyder det att jag kan äta CHIPS VARJE DAG!! Fettet bekommer mig inte, så jävla bäst. CHIPS OCH PIZZA i vardag - VÄLKOMMEN :P

Aja, nu är det ju kväll. Plugga plugga men imorgon är det ju äntligen FREDAG :D Och då har jag fått två prov avklarade också. Inte alls illa.
Fast man är riktigt nervös, men det ska gå jättebra hoppas jag :)
*hemlighetsfull* :)

Puss!

Ja, började med sovmorgon :)
Sen åkte jag och red Liostra. Gick ASFINT!!! Så jävla glad på slutet av passet, skänkelvikning, öppnor, slutor, små piruetter and you name it i galopp. Så jävla fin och lösgjord på slutet att jag kunde reglera tempot utan att hon spände sig. Kändes som hon verkligen arbetade och det helt avspänt. Så jäkla glad att det fick så jävla bra. :D Hon börjar bli starkare och orka bära sig bättre.
Sen har jag även hunnit med ett par pass stalltjänst under dagen. På kvällen har jag varit hos Petra och flummat lite :)
Meningen var att hon skulle laga kyckling och ris med currysås, men det slutade med att jag lagade riset och kycklingen.. Av nån anledning, är väl dominant i köket *vissla* Slutade med att jag verkligen INTE bränt nåt ALLS. Riset var alldeles PERFEKT, kycklingen var vit och genomstekt. :)
Grymt impad av mig själv. Petra är nog glad för hon slipper stå o bråka med fastbränt ris :P
Hon gjorde currysåsen som visade sig vara lite knepig :P eftersom det inte är pulversås utan hemmagjord (vetemjölet ville inte lösa upp utan bestämde sig för att stanna i klumpar) typ. Men allt smakade jättegott iallafall :D
Sen försökte vi se på filmen Da Vinci-koden men vi fattade inte nåt alls så vi la ner filmen o flyttade oss till datorn :P

O nu är jag hemma. Ja, dagen helt enkelt sammanfattad :)
Ha det gott.

För det första vill jag säga: Jag skrev INTE "alla döva" tycker och säger så här o så i mitt förra inlägg.
Jag är ju döv och ändå har jag en annan åsikt.
Jag skiter fan ifall ni inte fattade att jag såklart inte menade alla döva. Jag förväntar (ja, jag vet att jag är korkad som gör det, men jag bryr mig inte) mig ödmjukhet av mina läsare som såklart förstår att jag INTE menar alla döva. Alltså ingen jävla generalisering här. Hade jag velat dra alla över en kam hade jag skrivit dit alla men det gjorde jag inte nu eller hur ;) Upp till er hur ni vill uppfatta min text, jag ger fan i om ni inte fattar att det inte är en generalisering, jag vet vad jag skrev och jag vet vad jag tänkte och det står jag för. Jag står för det jag skrivit och inte för hur ni uppfattat mitt inlägg. Ert ansvar hur ni ska uppfatta mitt inlägg och inte vad jag skriver, fråga om ni är osäkra. Ni som känner mig vet att jag inte normalt brukar generalisera folk. Tack.
Och så glömmer vi den biten, ingenting att diskutera om, nu fick jag iaf min åsikt/tanke sagt.


Idag provade isdrottningen (såklart me) på rinkbandy. Ska jag göra en fullständig resumé om mitt åkande så lyckades jag:
* Ramla först av alla!!!
* Ramla fler ggr
* Åka in i sargen, tappa klubban och ramla, i den ordningen *asg* bromsförmåga hos mig saknades
* Åka in i nån
* Göra självmål (det var när bollen var i luften o jag skulle ta den med handen men, ja det gick fel efter att den träffade min hand)
* Göra 2 mål (så jävla bra)
* Snurra ett par varv när jag desperat försökte bromsa med misslyckande och min idrottslärare försökte desperat hålla mig upprätt i det ögonblicket.

Bambi på hal is :) Fan vad jag skrattade hela lektionen, jag hade så roligt, såg ett par killar ramla och så ramlar jag själv (den bästa humorn!!!) ett par ggr stod jag dubbelvikt o fick andnöd. Jag hade väl roligt idag, blir mera Bambi på hal is på fredag :)

Annars har dagen varit som en vanlig måndag - rida på fm och skola på EM o sen dega på kvällen. Skönt.
Jag och Petra ska lära oss spindelmansdansen i veckan, vi bara MÅSTE det :P Inte alla fattar vad jag menar, men de som fattar.. Ja, det kan bli kul :)
Kanske hinner vi se nån film också. Man får ju se vad som finns att tillgå den kvällen vi ses.

Ska nog återvända till soffan o slöa vidare. Datorn är inte kul ikväll :P

Gokväll :)

Jag förstår inte det här, vad fan vill de döva med videon??




Jag blir bara alltmer rädd, de kämpar ju emot utvecklingen! Mitt barn som blir dövt ska opereras, ingen tvekan om saken! Varför i helvete ska de hålla på o kämpa med att behålla teckenspråk? En dövskola vet jag har börjat spekulera om att förbjuda tal så länge de är i skolområdet???? Varför förbjuda tal när det är precis likadant som innan 1981, då var teckenspråk förbjudet.
Jag förstår inte hur döva resonerar ÖVERHUVUDTAGET och det gör mig kräkfärdig. Jag förstår verkligen inte vad det är för fel med CI? Barnen har större möjligheter att klara sig i fler situationer, situationer som vi döva kan känna oss besvärliga i.

Döva - utrotningshotade? Kan man fan ens säga så? Jag svär lite väl mkt nu men jag är rentutsagt förbannad på de patetiska idioter som ser sig själva som något så jävla märkvärdiga. Jag får nog påstå att man ändå fortfarande är döv även om man har CI inopererat. Man blir fan aldrig hörande på riktigt. Fördelen med CI-barnen blir att de kan prata med ännu fler människor, på teckenspråk och tal.


Nej jag orkar inte hålla på o diskuterar det här, jag tycker faktiskt att döva får ta o se framåt i utvecklingen och inte stanna i nåt jävla 1980-tal!!!


Jag är lite less på döva människor får jag erkänna. Videon är på teckenspråk och handlar om nåt om att det inte är rätt att operera in CI, eller de vill få det att se ut så, att man inte accepterar ett dövt barns identitet (stavning) och operera barnet bara för man vill göra det hörande. BULLSHIT säger jag. Man kan inte ändra barnets identitet, man gör bara dess liv lättare. Punkt slut.


Tack för mig.



Måste klämma in att jag är rätt så glad, jag har ett sånt flyt i mitt liv. Idag hade jag mamma o lillasyster hos mig, det var jättetrevligt. Syster fick rida lite på Liostra :D Liostra var jättesnäll med henne.
Glad att jag pratar med en viss på msn :)
Petra, jag tror nästan att det är DU som har större hopp än mig när det gäller du vet vad, hallå ta det lugnt :P Lycka till med drygot förresten :P

Idag fyller Amadeus 15 år :) Om han bara fanns kvar bland oss hade jag hade en ännu större glädje. Han hade fått en hel paket PEPPARKAKOR och en förpackning mentos :) Trots att han var häst så tyckte han bäst om de här två sakerna framför de traditionella godis - morötter och knäckebröd :)
Ja, jag sitter och ler, för jag minns vilken bushäst han var, innan han sattes i vila. Glimten i ögonen. Hans glädje.
Ja, han var hela min värld. Vi hade många roliga och härliga stunder tillsammans, alla motgångar bara försvinner när man ska väga upp mot- och medgångar. Jag minns fortfarande dagen jag fick honom. Jag var så lycklig och stolt, för han var en sådan fin häst! I somras hade vi hunnit hoppa uppemot 120-125 cm bana och det gick jättebra. Det var mitt mål - träna på den nivån. Och jag skulle debutera i 120, men fick avanmäla mig o allt när vi upptäckte att hans ben inte höll för den träning. Jag hoppades bara att han skulle bli ridbar, kunna hoppa små hinder o bara ha roligt.
 
Allt det kunde grusas på en kort stund. Under hela hösten hade han fått stått, hans blick hade blivit glasartad, han hängde med huvudet, magrade trots en hel del mat. Han trivdes inte med att vila. Han blev inte heller bättre. Han hade gett upp. Han blev bättre i frambenet men det var bakbenet som inte höll.

Jag minns det värsta telefonsamtalet i hela mitt liv, när jag ringde till ägaren för att komma fram till att han inte skulle få ha ont längre. Då kändes det som om hela min värld gick i kras. Trots att jag hade köpt häst, men det var bara Amadeus som gällde i mitt liv. Det var ju han och jag som skulle vara tillsammans. Trots att jag inte ville att han skulle gå i sitt elände som han gjort i ett tag, så ville jag ha kvar min vän.
De två veckorna framåt var vår kvalitétstid, trots att jag grät nästan konstant så trivdes jag som fisken. Min EGNA häst kom i andra hand. Det var ingen diskussion om saken. 
Tiden gick fort, jag blev allmer samlad, hade slutat gråta och vridit mig för dagen med stort D, 4 december. På förmiddagen åkte vi till honom och jag red, galopperade. Jag minns den dagen så starkt, hur mycket kärlek jag egentligen hade till den där underbara hästen. Vi galopperade en bit, självklart kom den busiga Amadeus fram ur det ledsna skalet och så bockade han lite med mig, jag red barbacka och tjöt av skratt. Han var så glad över att äntligen få galoppera, han hade inte fått galoppera sedan i somras.
Sen kom lastbilen och gubben. Han var samlad och verkade väldigt van med sådana situation. Min mamma stod och grinade när de pratade. Jag stod själv i stallgången med Amadeus, kramandes o pussandes.
Jag var väldigt nervös, inte orolig men bara nervös. Jag hade fått höra av stallpersonalen på Ridskolan att jag skulle ta hjälp av nån annan för det skulle bli för svårt för mig men jag vägrade. Skulle Amadeus dö skulle han göra det bredvid mig.
När vi gick ut fick Amadeus pepparkakor, han tyckte det var gott. Han var lite reserverad mot gubben men hann aldrig reagera. I nästa sekund ramlade han ihop. Jag blev alldeles förtvivlad och var tvungen att gå bort, han var redan borta. Några sekunder gick jag tillbaka och satt med honom ända till hans sista andetag. Sen gav jag en klapp och gick därifrån och det kändes som om en börd lyftes från mina axlar.
Varför jag skriver det här är bara för min egen skull. Det är så jag minns honom, hans förtroende för mig ända in till sin död. Han lät en okänd man röra hans huvud efter en kort stund. Och det var allt som räckte. Jag hade gjort mitt jobb med honom. Jag såg till att bli hans vän, och jag vann hans förtroende.
Och med hans tillit har jag fått en sann vän som följt mig både i vått och torrt. Vår vänskap är obeskrivlig. Jag kommer inte minnas honom som en häst. Jag minns honom enbart som min bästa vän. Det var hos honom jag kunde gråta ut, vara arg och vara lycklig utan att han brydde sig. Han var en riktig retsticka, han gjorde saker surt för mig när jag var på dåligt humör, för han visste att jag inte kunde låta bli att skratta åt hans valpögon. Var jag ledsen så muntrade han upp mig, bufflade och gosade. Var jag på gott humör busade han och kunde bocka när jag red.
Ja, han var en sann vän som ställde upp för honom, mot slutet var det min tur att ställa upp för honom - att ta honom från eländet. Jag var med honom ända in till sitt slut. Det förtjänade han. Jag är glad att jag stod där, trots det var jättetungt.

Här kommer min favoritbild på Amadeus. Här får man en känsla av att han tittar rakt på dig, som om han genomskådade något. Tyvärr var blicken något tom. Men man ser ändå att det är Amadeus <3

Jag tänker på Amadeus varje dag. Jag saknar honom varje dag. Jag saknar hans glimt, jag saknar hans häftiga humör som gjorde mig galen vissa dagar :) Men det var ju bara Amadeus. Och det var ju allt med honom som jag älskade. Det kvittade vad tränaren sa om honom, vad de trodde om honom. Visst om han inte hade kunnat gå elithoppning så var han ändå min vän.
Imorgon kommer mamma hit, jag ska försöka få henne att köpa pepparkakor på vägen hit, så får jag lägga en pepparkakshjärta till honom på platsen där han föll ihop. Jag kommer nån gång under våren att plantera någon blomma där också.

Amadeus, känslorna jag hade för dig är beskrivliga, du är en oersättbar häst och vän. Jag är så tacksam av vår tid tillsammans. Så många kunskaper jag fått genom dig.

Sen ska vi inte förgäta hans ägare som varit väldigt stöttande hela tiden, trots hon varit 40 mil bort från mig. Jag är så tacksam att det var HON som ägde Amadeus. Jag är så glad att jag träffat den människan. Och hennes unge ska vi inte tala om, världens sötaste charmknutte :) Precis som Amadeus :)

 Bilden är EJ klickbar, pga dubbelhaka hos mig :P . Bebisen tillhör Amadeus ägare :) För övrigt är han HELA ett år gammal nu också :)

Kände att det var det jag borde skriva idag, berätta om vad jag kände för Amadeus och så.





Som Petra sa: Man borde inte gilla djur alls!!! När man tvingas ta bort dem av olika anledningar. Men tamejfan djur är ändå beroendeframkallande! Jag kommer inte sluta ha djur av den anledningen, ska jag ta bort dem är det bara för deras bästa.


Hoppas att ni får en kul helg (även om halva helgen redan är passerad)

Glad för dagen har varit fin, Liostra har fått börja gå i hagen, och att vi hoppade igår :) Och att det är bestämt att Liostra får stå på Löten fram tills jag tar studenten, känns så jävla bra! Skönt och lugnt därborta. Alldeles för rörigt och tjafsigt i Kungs. Massa stölder också.
Jag är även glad för att en viss är så underbar att prata med :)

Elak för jag känner mig rätt så less på döva människor. Får veta massa skit om min gamla skola, hur de lyckats med att misslyckas OCH dessutom inte förstått det själv. Det var dåligt redan när jag gick där, men idag är det PINSAMT dåligt.
Det skrämmer mig att så många vuxna döva fortfarande är inne på samma spår. Det är ju som att harva runt i ett ridhus på fyrkantspåret och de verkar inte ha hittat nya vägar. Samma diskussioner HELA tiden. Ingen kommer fram till nåt vettigt. Nått nytt jag läst på sistone är att döva är utrotningshotade bara för det föddes 15 döva under året 2007, resterande hade fått CI inopererat. Är det verkligen något att oroa sig över? Är döva en ras? De pratar om att genuina döva håller på att försvinna, en ny grupp döva har utvecklats fram. I både min och min kompis öron klingar det som att de tror att vi blivit invaderade av utomjordingar? Ska man skratta eller gråta? Jag tror jag ska ta det lätt och skratta åt dem. De är ju trots allt underhållande. Och jag tror jag skulle tycka bättre om utomjordingarna än de genuina döva, faktiskt. Men det får man ju se, framtiden får utvisa hur det blir.

En annan sak skrämmer mig - många kan inte skriva och uttrycka sig korrekt? Vardagsmat bland döva är ju kass grammatik och meningsuppbyggnaderna ska man nog inte ens tala om. Jag undrar vad det är som ligger i det? Är det lathet? Ja, kanske i vissa fall. Beror det på dålig undervisning i skolorna där döva inkompententa lärare som aldrig behövt läsa fördjupningskurs i svenska? De lärarna skriver som en jävla kratta, men visst det finns de som skriver rätt bra. Men varför ska de inte behöva plugga extra svenska när de hörande lärarne som vill undervisa i teckenspråk INTE FÅR det om de inte har pluggat teckenspråk? Den vanligaste förklarningen är att teckenspråket är de hörandes andra/tredje språk. Men vad är då svenska för oss döva? Det är ju tamejfan vårt ANDRA språk? Kvalitét sjunker på dövskolorna. Borde jag bry mig? Det känns så, men samtidigt som jag känner att jag inte orkar föra diskussion om saken, försöka kämpa för den VERKLIGA RÄTTA saken så länge det finns inkompententa döva lärare som harvar i sina gamla spår.
Jag brukar inte tycka synd om folk men DEM tycker jag synd om, och det UTAN ATT ALLS ÖDSLA ENERGI PÅ ATT TYCKA SYND OM DEM. Eftersom medans jag tycker synd om dem är de underhållande.

Nåja, nu har jag känt mig lagom elak men å andra sidan känns det som det är en sanning för mig. Om det skulle råka finnas någon döv läsare som tar åt sig och vill skälla på mig - do it, I don't care about you. Jag ödslar som sagt inte någon onödig energi. Argumentera så mkt du vill, jag viker mig inte. Allt jag just skrev står jag för. Punkt.


Fick sms nu, Petra o jag skulle ha filmkväll men hon hade en väldigt hektisk dag på jobbet idag, hon slutade först nu och mådde inte bra :( Så här sitter jag ensam hemma och är både glad och elak :P
Imorrn blir det film, det duger väldigt bra tycker jag :)

Ha det bra allihopa.